Enligt fullmäktiges förslag skulle Lommas stränder göras tillgängliga för hundrastning nattetid från kl. 21 till kl 07 under perioden 1 maj–31 augusti.

Fullmäktige föreslog både upplockningstvång och koppleltvång för hundarna.

Men detta var tänkt att gälla hela dygnet, vilket fick länsstyrelsen att slå bakut.

Eftersom hundar inte får vara på stranden på dagtid skulle det vara ett byråkratiskt övergrepp att framtvinga koppeltvång då menade myndigheten.

Och gav Lomma kommun bakläxa på hela förslaget.

När Sydsvenskan berättade om strandhundsturerna den gångna veckan blev reaktionerna blandade.

En Lommabo skrev anonymt på kommunens digitala klagomur Lukas:

”Hur kan man komma på en sådan befängd idé? Hundar gör inte bara från sig fekalier som man bör plocka upp utan till och med kissar, något man inte kan plocka upp. Vill ni verkligen att våra badgäster skall ligga och sola på en nerkissad sandstrand. Att barnen skall stoppa denna sand i munnen? Det tror jag inte och hoppas att förslaget hamnar i papperskorgen.”

Inlägget är undertecknat ”En ansvarsfull hundägare” och besvaras på Lukas av kommunens kanslichef Eva Elfborg.

Hon berättar att förslaget ursprungligen kommer från kommuninvånare som kontaktat ”sina” politiker.

Eva Elfborg skriver: ”Länsstyrelsen hade ingenting att erinra mot förslaget om att hundar får vistas på stränderna under de tider som föreslagits. Men man godkände inte att kommunen inför kopplingstvång.”

Därmed låter sig dock Lomma kommun inte nöja, enligt Eva Elfborg.

Meningen är att biogascentret ska öppna i mars 2012, säger Anitha Ljung, kommunens Agenda 21-samordnare som driver projektet i Trelleborg tillsammans med Robert Winton.

Biogascentret i Trelleborg får anslag på sammanlagt 7,5 miljoner kronor, varav 46 procent är bidrag från EU.

– Hyran för centrets del av museet ligger utanför den summan, berättar Anitha Ljung. De 7,5 miljonerna ska gå till verksamheten på centret.

Meningen är att det ska finnas en permanent utställning om biogas i Skåne på centret.

– Det finns en cirkel över biogasprocessen som man kunde tänka sig att levandegöra i ett av de runda utställningsrummen på gamla museet, de gamla sjukhussalarna, säger Anitha Ljung.

På centret ska det också finnas tillfälliga utställningar, informationsverksamhet samt konferensmöjligheter.

– Det ska även finnas mer avancerad information, säger Robert Winton. Vi samarbetar med Lunds tekniska högskola och i förlängningen skulle man kunna tänka sig en högre utbildning om biogas vid Campus Trelleborg.

Det nya förslaget för Kronetorpsområdet hamnar snart på kommunstyrelsens bord.

Det har tagits fram efter tvärstoppet förra året för de omdiskuterade planerna på en mässanläggning på området.

Förslaget innebär bland annat att området vid Burlöv Center blir mer stadsmässigt med torg, handel och bostäder. Och att parkeringar eventuellt placeras under mark.

– Det gäller att vi får hög kvalité på arkitekturen och variation. Det får inte bli samma byggare och samma hus. Det ska inte bli något nytt miljonprogram, säger Mona Svensson.

I vissa delar blir bostäderna enligt förslaget tre till fem våningar höga, bland annat i närhet av järnvägsstationen. Närmare Åkarp blir de en till tre våningar höga.

Serviceboende i närheten av Burlöv Center och en grundskola närmare Åkarp ingår också i planerna.

Förslaget har sammanställts av arkitektfirman Fojab och Mona Svensson. De har utgått från de förslag som tjänstemän, politiker, markägare och byggföretag har arbetat fram under hösten.

– Det här förslaget gör att man kan hela kommunen. Arlöv och Åkarp blir Burlövs kommun, säger Mona Svensson.

– Men Åkarp kommer att förbli Åkarp, det ligger en stor motorväg emellan. Det blir en stadsdel i Arlöv, men med trevligheter som Åkarpsborna också kan ha glädje av.

Projektet är ”större än Lomma hamnprojektet” påpekar Mona Svensson.

– Arlöv har nu omkring 10 000 invånare och vi har tidigare gjort beräkningar på att det här ger bostäder åt omkring 6 000 personer. Så det är en enorm förändring, men det är en förändring som kommer att ske under en lång tid.

Kommunstyrelsen får nu ta ställning till om förslaget ska fungera som underlag och skickas ut på remiss. Det krävs också politiska beslut för att första etappen närmast stationen ska fungera som underlag för detaljplaner.

Tobias Andreasson knöt fast sin hund King när han gick in på Ica Supermarket på Hermodsdalstorget i Malmö. När han kom ut var King, en 27 kilo tung korsning mellan schäfer och rottweiler, spårlöst försvunnen.

Tobias larmade polisen och fortsatte söka efter sin vän.
– Jag har letat och letat och letat. Kompisarna körde runt på skotrar och cyklar och jag tog bilen, vi sökte igenom hela Fosieområdet. Och jag är uppvuxen här så alla i området vet ju att King är min hund.

Mer än ett dygn efter försvinnandet dök King upp, alldeles nära där han blev bortrövad.
– Min mamma var nere i affären och handlade – då kom han utspringandes ur en buske.

Hur känns det?
– Skönt! Man kan andas ut nu.

King försvann vid 14.30-tiden på tisdagen och händelsen rubricerades som stöld av polisen. En övervakningskamera fångade den misstänkte tjuven på bild, men Tobias känner inte igen mannen på fotot.
– Det var dålig kvalitet på bilden men man kan i princip se ansiktet på honom. Jag har ingen aning om vem det är.

Det finns inga spår på King som kan avslöja vad som hänt honom.
– Han kom utspringandes från buskarna med både halsband och koppel på sig. Kanske har han skyddat sig och bitit den här killen som har snott honom. Han är såpass rädd av sig.

Varför är han rädd?
– Han blev slagen när han var liten. När jag tog hand om honom var han fem månader, då gick han till attack mot mig. Han ville knappt gå ut och gömde sig under sängen då. Sedan byggde jag upp hans självförtroende men han är fortfarande rädd för människor och vill inte gå med någon annan.

Tobias själv är rädd för att polisen kommer att lägga ner utredningen nu när King kommit tillbaka.
– Det är skönt att få tillbaka min hund men jag vill att de får tag på den här personen också. Jag tror inte det är första gången han har gjort detta här.

Leif Thornström skickade strax efter händelsen ett mejl till Sydsvenskan, där bilder berättade historien.

Bild 1: en tämligen hårt pumpad plastkorv med brunkål.

Bild 2, tagen ett par minuter senare: en brun massa fördelad över diskbänk och köksvägg. 
– Jag har rensat upp nu, det tog väl en halvtimme. Men den borde inte ha smällt så långt före bästföredatum, 8 februari, anser Leif Thornström.

Han hade tagit fram en halvkilos plastkorv, svullen och hård som en petflaska, från kylen under förmiddagen. Han vågade inte kasta den i soporna. Bara två minuter senare brast förpackningen för kåltrycket. 
– Jag stod med ryggen till, säger Leif Thornström, 70, som efter att ha jobbat med tryckkärl inte blev särskilt skakad.

– Men min fru stack in huvudet och citerade Jönsonligans Dynamit-Harry: ”Det var en jävla smäll”.

Det luktade sprängd brunkål efteråt och köksrengöringen sköttes med öppet fönster. 
– Man har ju varit med om att det var lite gasaktigt när man ätit. Det här var lite mer. Men jag undrar om det finns fler såna här brunkålspaket i mataffären där jag handlade den. Jag får väl ta hjälm på mig och titta efter, säger Leif Thornström.

Tillverkaren Lantchark i Harlösa står inte helt främmande för kålsmällar. 
– Bilderna säger allt. Jag skulle inte ha låtit den ligga på diskbänken, säger produktionschefen Jan Bremer.

Men han förstår den som tvekar att lägga den i soporna. Vad som har hänt är att kålen, som är en känslig produkt, har jäst i sin förpackning. Orsaken kan vara att företaget misslyckats i sin steriliseringsprocess eller att kylkedjan brutits sedan plastkorven lämnat fabriken. 
– Felet kan vara vårt eller hos butiken, spekulerar produktionschefen.

Han har fått en handfull samtal om kålbomber, alla efter företagets första försök att göra brunkål. Då tillverkades 60 ton.